Surkarten

Är jag en surkart? Jag är mer än less på allt ståhej runt kronprinsessans bröllop. Jag är less på delicatobollar (sic) med brudparets porträtt på, jag är less på muggar, minnestallrikar, löpsedlar om tärnor hit och en specialinbjuden Carola dit. Jag är less på tevetablåerna som visar knappt ingenting som inte handlar om bröllop, slott, prinsessor, kungar, prinsbröllop i andra länder, bröllop mellan kungligheter och "vanligt" folk i historiska tider ... när ska det ta slut?

Vill man inte titta på allt detta frossande i gull-gull, kan man ju titta på fotboll. Om man nu är intresserad av fotboll, vill säga. Det är inte jag så där värst.

De flesta andra idrotter vill jag inte missa, särskilt inte om det är EM, VM eller OS, men fotboll lämnar mig sval. Jag börjar nu förstå hur de som inte är intresserade av att titta på friidrott, bågskytte, simning, rodd mm under OS, hur de känner sig lätt missanpassade och att de betalar tevelicens utan att få något för det.

Nu intresserar jag mig inte över hövan för den ändlösa schlagerfestivalen heller, så det går bort många kvällar under våren.

Vilken tur att vi har kabelteve. Och vilken tur att jag (omedvetet) sparat så många bra böcker, som jag nu kan ägna mig åt.

Jag brukar vilja titta på Nobelprisutdelningen och middagen varje 10 december och jag kommer troligen titta på vigseln på lördag. Men för övrigt vill jag ha paus.

Och så andas jag lugnt en stund och försöker låta bli att tänka på mediebruset när det drar ihop sig till en liten ny prins eller prinsessa.