Man får allt hålla lite koll så man inte går för nära vid besök här ;-)
I södra Alberta har man funnit mängder med fossil.
Det finns inte så många kvar av dessa bjässar.
De här är inte så små de heller.
En sönderstressad varg sprang runt, runt i sin inhägnad. Kompisen låg gömd.
En lika stressad beluga simmade samma runda om och om igen.
(På Vancouver Aquarium, ett mycket trevligt ställe som varmt kan rekommenderas,
men belugan gjorde mig sorgsen).
I alla nationalparker i Klippiga Bergen (i stort sett är hela bergskedjan på den kanadensiska sidan fredad) finns det däremot mer plats för svartbjörn, bergslejon, coyotes, karibu (ungefär som våra renar), älgar, hjortar ...
Knubbsälarna solar sig och mår gott. Inga späckhuggare i sikte.
Strandskatorna är ganska skygga. Precis innan bilden togs stod ett tiotal på klippkrönet och kråmade sig, men allteftersom båten närmade sig knallade de ner på andra sidan och gömde sig.
Skygg? Nej, inte alls. Ekorrarna ville vara nära, nära och tigga mat.
När jag prasslade med ett omslagspapper till en halstablett, ville den här ekorren gärna ha en smakbit. Men inte fick den det.
En tidig morgon såg jag en coyote (prärievarg, i storlek mellan en varg och en räv). Med min enkla kamera kunde jag inte ta någon bild, avståndet var för stort. (Den stora, fina kameran som gick sönder för två år sedan är lagad - och trasig igen). Vi såg på en av våra ridturer två groundhogs. De är större än jag trodde, som en grävling ungefär. Så såg vi mängder med rovfåglar som fiskgjusar och olika hökar. Jag inser att jag är ganska dålig på fåglar, men både kråkor och fiskmåsar känner jag igen ;-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar