Badväder ... ?

Vi var hela familjen, biobarn, bonusbarn, make, maka och hund, på mammas lantställe på Värmdö över påskhelgen.
Solen sken, det var nästan vindstilla, isen hade gått upp i lilla viken för ett par veckor sedan, blåsipporna översvämmade backarna i byn, en och annan humla surrade förbi. I solen var det nästan tjugo grader varmt.

Jag tog två långlånga promenader på påskafton, dels själv med hunden, dels med delar av familjen. Skönt, det är det bästa sättet att få den envisa ischiasvärken att släppa. Synd bara att det är ogjort under småtimmarna på natten.

På förmiddagen tyckte alla barn, efter att ha varit nere vid badstranden, att det var hög tid att pröva sina badkläder. I havet. I det femgradiga vattnet. De skulle simma ut till badflotten och skura av dem från allt skräp som samlats under vintern.

Jag föreslog dem att prata med sin far, för det här ville jag att han skulle höra.

De travade ut i köket där han satt med sitt kaffe och drog allt igen.

- Snääääällla pappa, det är så varmt!
- Snääääälla, rara pappa, kan vi få bada?
- Snääääälla, rara gullepappa, visst kan vi väl ...?

De var så säkra på att han skulle säga blankt nej - och det var jag och mamma och hennes man också - att de först inte hörde vad han sa.
Han sa:
- Visst, byt om till badkläder ni och gå ner till stranden och bada. Jag följer med er och drar upp er när ni svimmar i vattnet av köld. Inte ens hunden (av en ras som är avlad för livräddning i ishav) kommer vilja gå ner i vattnet.
Men det är klart att ni ska bada, om ni absolut vill det.

Barnen gapade - och blev förbannade för att de inte fick ett nej. Plötsligt fanns där inget motstånd, eller någon regel, utan bara någon som lätt raljerande gav dem tillstånd att bada. Det var inte vad de tänkt sig.
Det var ju så lätt att stå vid strandkanten och karska upp sig om hur skönt det vore att bada, simma, dyka i från flotten, när de trodde att de skulle få ett NEJ!

---

Senare under dagen gick de ner, nu tillsammans med sina kusiner, till stranden igen och tog av sig sina skor och strumpor och doppade tårna. Tårna, alltså.
- Åh, det är såååå skööööönt i vattnet, sa alla barn och tonåringar efteråt.

Tror inte riktigt på dem. Men visst, kom igen om en månad.