Nu kraschade det!

Det är nära nu. Inte ska jag sitta här och blogga, jag har tusen saker jag faktiskt måste hinna med. Men, jag behöver också en säkerhetsventil. Sitter med reservdatorn, bra att ha så man slipper lappsjuka. Igår kraschade min hårddisk.

Igår kraschade min hårddisk, och inte har jag haft någon som helst backup. Självklart får jag skylla mig själv, men nu är det som det är.

Fem års arbete, foton, bokföring, ritningar, mejllådor, kundmaterial, projektinformation, mina standardbrev (= offertmallar, fakturamallar, de är gjorda efter firmans brevpapper, Office-paketets mallar dög nämligen inte), ja, allt är borta.

Nu har jag en duktig datakille, som tar bra betalt, men han är en fena. Om innehållet i hårddisken öht går att rädda, kan han göra det.

Datorn har varit ganska långsam ett tag och den senaste veckan har det bara blivit värre. Jag borde ha känt igen det, min hårddisk på jobbet (när jag senast var anställd för fem år sedan) lade bara av, efter att ha varit extremt slö.

Känns inte som om jag behöver detta nu. Men det är ju så det är, jag trallar på och skjuter upp allt som inte är akut till en annan dag, tills det faktiskt blir akut.

Tänk om jag kunde lära mig att göra saker i rättan tid. Var det någon som sa: "skjut inte upp till morgondagen det du kan göra idag"? Det gäller även de tråkiga sakerna, har jag upptäckt. Det är lätt att leva i nuet när det handlar om att njuta av stunden, men när det handlar om det där andra, som också måste göras, nja, då blir det en annan sak.