Häromdagen fick jag ett sådant brev från en bank jag inte är kund hos - och inte tänker bli heller.
Brevet går i korthet ut på att man ska öka avkastningen på sin skogsavverkning med hjälp av bankens förmånliga skogskonto och dess höga ränta. Det är väl just inget fel på själva brevet, hade jag haft någon skog att avverka, hade jag kanske funderat på att byta bank, eller att med brevet i hand förhandla mig till ett bättre avtal med den bank jag har.
Det var rätt trevligt att för en stund känna mig som en storbonde, med många hektar avverkningsmogen skog.
Men det är ju just det att vi inte har någon skog alls. För inte kan väl banken mena våra arton äppelträd (varav två eller tre ger frukt), våra två päronträd, det enda plommonträdet eller det enda körsbärsträdet? I och för sig, vi har ett oräknat antal klarbärsträd, att de är oräknade beror mest på att vi ser dem mest som vackert sly. Eller tänker banken på ek- och lönnbacken? Vi är stolta ägare till en enorm ek som, om man gör ett överslag på dess omfång en meter över marken, är åtminstone fem-sexhundra år gammal. Den eken ska vi absolut inte avverka, den rör vi inte.
Så har vi ju rätt mycket asp, men det vet jag ju att skogsindustrin inte söker efter asp.
Eller tänker banken på hallondjungeln? Undrar om jag får några slantar på hallon"virke"?
Mistel, får inte avverkas
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar