Mästarinnan

Såklart tittade vi på finalen igår. Väldigt spännande var det, även om jag inte för mitt liv kan begripa hur Tomas Johansson kunde gå till final. Han kan mycket, han är lång, han är tung, men han kom också sist i flera tävlingar. Han klarade sig kvar enbart genom den superfåniga grenen svärdduellen. SVT, ta bort den till nästa år, om det nu blir en omgång till.
Visst, han övervann till viss del sin höjdskräck, men blev diskad i borgklättrartävlingen. Borde han inte ha blivit diskad helt och hållet från fortsatta tävlingar då? Han var inte en värdig finalist.

Som vanligt, höll jag på att skriva, var Louise Karlsson överlägsen killarna. Hon var hyfsat snabb uppför, men hennes vana att klättra märktes bl a på den fina teknik hon hade för att ta sig ner. Men jag trodde inte hon skulle vinna den tävlingen, det såg ju snabbt ut när Armand Krancj klättrade.

Så var det dags för jaktstarten. Om igen var Louise överlägsen - fram till det ödesdigra momentet med pulsåterhämtning.

Alla de elva deltagarna hade sina små eller större handikapp, skador, nojor, men fram till pulsåterhämtningen fanns det ändå en realistisk chans att reparera det. Ont i örat och problem med vatten? Ny tävling och ny chans en stund senare. Ont i foten? Nästa tävling var mer för hjärnan.

Trots att jag är gift med en fd boxare, har jag så svårt för en typisk boxares typiska stormunnade trash-talk. Armand Krancj visade att han är i fin form, han vann flera deltävlingar och han hade fokus, men nej, hans snack gjorde att jag inte kunde glädjas riktigt åt hans vinst igår.
Maken tyckte dock att det var kul med en boxare som vinnare.

Så Louise då. Flest vunna delsegrar, även i sådana grenar som handlade om kraft och styrka och kanske borde vara männens "givna" grenar. Fyra immuniteter (är det rekord?). För mig var hon den moraliska mästaren.

Men hon blev en "stilig" trea. Minns ni förra året då allas vår dramaqueen Erica Johansson surade och gnällde över att hon bara blev trea? Dålig stil.
Louise var stor i motgången, ingen dålig förlorare där, inte.

Men till slut, det är ju underhållning, en lek och vilken bra underhållning det varit! Spännande, kul både med tävlingarna och med deltagarnas samtal, filmer och umgänge. Ja, jag tror verkligen att flera hittade nya vänner under inspelningen.

Mästarprov

Jag vet, det är gårdagens nyhet, att ännu en kvinna, Catrin Nilsmark åkte ur "Mästarnas mästare" i tisdags kväll. Jag tänker inte ta upp att nattduellerna missgynnar kvinnorna eller att de gynnar den nästan två meter långe Patrik Sjöberg. Jag tänker inte heller ta upp att Ara Abrahamian förra säsongen satte en standard genom att vägra utmana en kvinna i nattduellen, när det någon gång blev hans tur, och flera andra män följde hans exempel. Jag tänker inte ta upp att det i sig kanske mer var en klapp på huvudet, än något annat.

Jag tänker inte ta upp att det kan räcka med att vara snabbast att fånga svärdet, för att gå långt i tävlingen. Vad betyder det att göra sitt bästa under deltävlingarna, men inte bli immun genom att få mest poäng, om man kan bli utslagen i nattduellen av den som kanske legat hemma på sängen?

Det jag tänker ta upp är att Louise Karlsson äger. Hon är den som vunnit flest deltävlingar, varit immun sammanlagt tre gånger, som inte syns svikta ens i styrkeproven. Hon ger intryck av att vara lugn, samlad, koncentrerad, fokuserad, motiverad. Hon ser ut som om hon skulle kunna dyka i bassängen vilken dag som helst och genomföra en simtävling på hög nivå - och vinna.

Jag är ledsen, Tomas Brolin och Tomas Johansson, ni ser ut som en liten och en stor köttbulle bredvid kraftpaketet Louise Karlsson. Och så är det de två stormunnade egona Patrik Sjöberg och Armand Kranj. Hm, har aldrig haft något emot Sjöberg, han var en fantastisk friidrottare och kunde leverera, men är han ganska lat, tycker jag. Kranj snackar som så många boxare, det är en del av deras taktik och han har en viss charm, det ska medges. Men boxning är inte min sport.


Jag håller tummarna för Louise!