- Om du har en kula och ett lejon på ena sidan om dej och en puma på andra sidan, vilket djur skjuter du?
- Hm, låt mej tänka, hm, vänta, jag skjuter nog puman, för lejon äter mer as än egna rov och så får jag hoppas på att lejonet ger sej på puman och så kan jag springa iväg.
- Fel, fel, fel. Man ska skjuta lejonet såklart, och så sätter man sej i puman och kör iväg!
- Hur tänker du nu, älskade dotter?
- Meeeen, mamma, puman är ju en bil, ju.
(Maken och jag börjar skratta).
- Aha, du tänker på nog att det finns en bil som heter Jaguar!
- Ja just det. Jaguar, sa jag inte det?
---
- Vad är det för likhet mellan en glass och en elefant?
- Eh, vet inte, vad?
- Båda börjar på G.
- G? Elefant börjar väl inte på G?
- Jorå, elefanten heter Gunnar.
Visar inlägg med etikett roliga historier. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett roliga historier. Visa alla inlägg
tisdag 8 maj 2012
Ur barnamun
Etiketter:
barn,
familjeliv,
historier,
roliga historier
måndag 29 juni 2009
Det var tre stycken
Här en historia direkt ur lillungens mun. Observera att alla okonventionella stavningar eller förslag på namn är hennes egna:
"Det var tre stycken, en rysk, en tysk och Bellman. Och så hans kusiner. De bodde alla i skogsgrynet. Först kom rysken. Han sa:
- Det luktar fis här. (här skrattar lillungen så hon kiknar).
Så kom tysken. Han sa:
- Det luktar fis här. (tårarna sprutar av skratt).
Så kom Bellman. Han sa:
- Hahahaha. Det luktar gott här.
Nej, vänta.
Det var en gris som sprang ut när Bellman gick in. Med sina kusiner. Hahahaha, fattar ni? Det var ju Bellman som luktade!"
Vid det laget har lillungen ramlat omkull på golvet. Där ligger hon och håller sig för magen och skrattar och kiknar och storknar nästan.
Ingen begriper någonting av historien, men vi skrattar och fnissar glatt ändå.
"Det var tre stycken, en rysk, en tysk och Bellman. Och så hans kusiner. De bodde alla i skogsgrynet. Först kom rysken. Han sa:
- Det luktar fis här. (här skrattar lillungen så hon kiknar).
Så kom tysken. Han sa:
- Det luktar fis här. (tårarna sprutar av skratt).
Så kom Bellman. Han sa:
- Hahahaha. Det luktar gott här.
Nej, vänta.
Det var en gris som sprang ut när Bellman gick in. Med sina kusiner. Hahahaha, fattar ni? Det var ju Bellman som luktade!"
Vid det laget har lillungen ramlat omkull på golvet. Där ligger hon och håller sig för magen och skrattar och kiknar och storknar nästan.
Ingen begriper någonting av historien, men vi skrattar och fnissar glatt ändå.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)