torsdag 26 mars 2009

Antikt, nytt och blandat

Nästa vecka går Antikmässan av stapeln i en stad nära mig. Självklart ska jag dit, mest för att titta lite sådär allmänt, men även för att se om jag hittar mitt drömskåp. Tyvärr öppnas inte mässan förrän kl 12 och jag måste åka därifrån senast kl 15, för att hinna med det vanliga hämta-barn-laga-mat-duka-undan-dra-ihop-diverse-gymnastiktränarbarn-till-deras-träning-bestyret.

En mig närstående medbloggare är en samlare av vissa saker, hon är t ex en riktig kakaokonnässör. Jag samlar på det mesta, ganska osorterat. Det börjar likna ett kuriosakabinett här hemma. Jag har en bojan, tre äldre dalahästar, några 1700- och 1800-talsskrin, ett tennstop, sex halta (bara en sån sak) gustavianska stolar, ett oräknat antal damastdukar, som jag inte nänns använda. Lite africana, lite nordvästindianskt. Osv osv osv.

Jag handlar med hjärtat. För några år sedan såg jag i ett skyltfönster i Edinburgh ett kopparstick ur en serie stick med motiv från "Beagles" med Charles Darwin ombord. Det fanns fler stick inne i butiken, men jag kunde inte gärna köpa alla, plånboken var inte så välfylld. Jag stod länge och valde men till slut blev det det stick jag först hade sett. Glad, varm och lite ångestfylld (redan ett stick kostade med än jag tänkt mig) stod jag där och försökte låta bli att tänka på banklån och annat medan säljaren försiktigt slog in sticket.

- Are you a collector? frågade han mig.

-Är du samlare? frågar fler säljare när jag hittar något jag absolut inte kan motstå. Det kan vara ett semiantikt lapptäcke, eller en japansk knapp (nu minns jag inte det korrekta namnet, kan det vara katsuke?), eller en lite klumpig bojan från 1820-talet. Tydligen samlar jag på vävstolar också, jag har nu fyra stycken, varav tre är uppsatta. Inte för att jag har så mycket tid att väva, men en vacker dag så kanske ...

För något år sedan ropade jag in på en auktion, utanför en lada ett par kilometer hemifrån, en hemgjord variant på en biedermeierstol, nyligen omtapetserad i ett förskräckligt tyg. Den där stolen tillhör den växande skaran av mina möbelprojekt, jag ska "bara" byta tyg.
Det jag föll för var en så vansinnigt tafflig lagning på ena benet. Det har gått av någon gång, så har man limmat lite - och satt dit en vinkelhake över hela härligheten. Vinkelhaken har rostat lite, den sitter så man verkligen ser lagningen, ingen diskretion här inte, snarare en missuppfattning av den italienska restaureringsprincipen (=restaurera så lite som möjligt, gör det så att man tydligt ser vad som är nytt och vad som är gammalt, och dokumentera).

Stolen ropades ut för 50:- och jag var den enda som bjöd. Jag fick lätt min godbit.

Ja, jag är en samlare.

5 kommentarer:

  1. "Beagles" resa där Charles Darwin deltog, ska det vara förstås.

    SvaraRadera
  2. Me tooo. Samlare. Hjärte-handlare. The more the merrier. MMMM kompis.

    SvaraRadera
  3. På väg till skolan för att hämta den yngsta kom jag ihåg att japanska knappar heter netsuke, och ingenting annat :-)

    SvaraRadera
  4. Vilka intressanta saker du samlar på, själv har jag svårt att låta bli soffor och skåp i Art Nouveau och de tar ju lite större plats...

    Idag var jag på Trädgårdsmässan och shoppade lite onödigheter, dock inga växter - det ska komma snö igen imorgon.

    Vilken dag tänker du dig Antikmässan? Jag kanske kan hänga på?

    SvaraRadera
  5. Nu åker jag faktiskt förbi Edinburgh i morgon. Men några pengar till kopparstick har jag inte med mig... Men till annat. Mat och upplevelser.
    Men det är roligt att samla. Särskilt när man hittar lite ovanligare rariteter. Du skulle ha ett större hus!

    Eller ett eget museum kanske?

    Ha en skön helg nu lilla Öbo!

    Kram!!!

    SvaraRadera