Får man skratta? Får man njuta av nuet? Får man vara stolt och glad över det man har?
Ja, är mitt enkla svar. Man får det. Även om fredagens hemskheter kommer leva kvar i våra sinnen länge.
På så många ställen runt om kastar bloggare, tyckare, newsmillare m fl ur sig en massa ord. Ord som snart betyder något annat än de gjorde förra onsdagen.
De närmast drabbade kommer behöva lång tid för att gå vidare, men jag är, faktiskt, övertygad om att de gör det. Så småningom.
Det vi andra nu ska göra är något annat. Vi ska engagera oss mer, vi ska agera, vi ska visa vår humanism.
Nu är jag där själv snart, jag kastar ur mig en massa ord.
Jag avslutar idag med att stolt skryta med min nioåring, min envisa, bita-ihop-käkarna-fast-man-är-helt-slut-nioåring, som har klarat simborgarmärket. Hon har orkat simma 200 m på djupt vatten. Jag höll uppsikt på bryggan och räknade längder.
Jag tyckte att ditt inlägg var genialiskt och talande, "Sorg, Svärta, Återkommer". Så värst många fler stavelser behövs inte för att beskriva känslorna för dåden i Norge. Etiketterna om massmord och dåd känns "onödiga" åtminstone oönskade.
SvaraRadera