Jag kan inte sova.
Månen kikar in i rummet, den har hittat en väg i springan mellan gardinen och fönstret. Den klämmer sig in genom springan och lägger sig mjukt på mina fötter. Det blir kallt om tårna, månen är torr och isig. Jag ligger vaken och vet vad som väntar.
Månen kryper in under täcket och rullar upp mot mitt bröst. Den lägger sig tillrätta och tynger ner mig. Det börjar klia på kinderna, hakan blir sträv. Jag kliar tillbaka och tänker, det är dags att ta fram en ny hyvel. Jag får hår på bröstet, på benen och ryggen. Jag försöker få ner månen på golvet, men den släpper inte sitt tag om mig.
Jag kan inte sova.
Jag tassar ut ur rummet. Jag är törstig. Jag går ut i köket, jag skär mig i pekfingret. Jag suger i mig blodet. Månen hänger på ryggen.
Jag kan inte sova.
Månen smiter ut genom verandadörren, det har blivit molnigt. Håret faller av. Jag är inte törstig.
Jag kan sova.
Tänk att jag har inga problem att sova när det är fullmåne, men så har jag ju en suverän pincett för oönskad hårväxt ...
SvaraRaderaBra!
SvaraRaderaTack, Matvraket! Som det kan bli av lite vildskrift efter ett par sömnlösa nätter ;-)
SvaraRaderaJag var så sömnig när jag läste men kände ändå ett ganska hårt sting av inspiration och skrivlust, ungefär som ett varulvsbett i vaden. Kanske kommer spår av detta sting i en blogg nära dig...
SvaraRadera