Isolering

Isolerar mig så gott det går från omvärlden. Börjar få ångestkänslor och vill ha allt överstökat. Inlämning senast måndag.
Puh!

De femtio sidorna från i torsdags har ändå ökat till (igår) runt sextio sidor, och då har jag ändå rensat bort några sidor. Samma kapitel hade råkat hamna på två ställen, nämligen. Har också rensat en del andra underligheter, trots att vi rekommenderats att inte ge oss in i redigeringsarbetet redan nu.

Har några idéer som kan komma med. Letar fakta här och där och på nätet, vad gjorde man utan det egentligen? Min historia utspelar sig inte precis på grannön, utan internet hade jag stått mig slätt.

Mina figurer börjar ta sig ton, häromdagen var det en av dem som reagerade på ett sätt jag aldrig hade kunnat förutse och i morse började en annan att dra mig i armen för att peka på något han absolut vill ha med i ett av sina kapitel. I torsdags ville ytterligare en att jag skulle skriva om hans kärlek.
Jag prövar deras förslag noga, "hör ni, är ni trovärdiga nu då, kan jag lita på att ni verkligen skulle göra så här?"

Jadå, säger de unisont. Fast de inte alls känner varandra och aldrig kommer att träffas heller är de rörande överens.
Jag trivs i deras sällskap, med alla deras brister och tillkortakommanden.

Dags att gå ner och göra lite kaffe och så börja dagens produktion. Ångesten och skrivkrampen har släppt en aning.
För stunden.