Bara några timmar kvar av detta år och jag känner ingenting. Det är liksom inget särskilt med en afton längre.
Är det för att ju fler nyårsaftnar jag är med om, desto färre blir det kvar?
Är det för att 2012 har haft några väldigt djupa dalar, riktiga raviner, som ingen av oss (här = mina närmaste) kunde förutse förra nyårsafton?
För all del, året har haft några toppar också, men när jag summerar året så är det det svarta som kommer först. Jag har nämnt ett par av de sakerna tidigare och skriver inte om dem igen, den som går in här slipper läsa ännu en gång.
Är det för att jag är rätt villrådig om hur jag vill leva resten av mitt liv? Det är rätt mycket "panta rei" just nu, mycket som flyter.
Min fasta punkt är dottern. Min starka vackra dotter, som är så smart och rolig. Att få se henne växa upp är - ja, det är. Det är.
Nu blev det svårt att skriva något puttinuttigt, så jag avslutar helt sonika med ett
Gott Nytt År
En till som tycker att den här aftonen är lite överdramatiserad! Klart att det är trevligt att bli bortbjuden på fest, men inte sjutton spelar det mig någon roll om det inte blir något.
SvaraRaderaKram på dig, nytt år blir det oavsett om vi vakar in det eller ej.
♥
Aftona mig hit och aftona mig dit. Bryr mig inte heller.
SvaraRaderaVilket inte hindrar att jag önskar alla mina vänner, och mig själv, goda och bra dagar framöver. Inga djupa raviner. Skulle de plötsligt öppna sig hoppas jag vi har starka ben och kan kliva över dem.
Stor och varm kram till dig, fining ♥