Ibland går det väldigt fort

För två veckor sedan var det minus 17 grader och träd och buskar, nyckeln till snickarboden, fågelbord täcktes av tjock rimfrost. Så här:

Häromdagen var det dimmigt, så man knappt såg vägen mer än ett tjugotal meter. Så här:

Alldeles nyss tittade jag utanför gaveln på kontorshuset och naturligtvis värmde det hjärtat att se det här:

Okej, lite till dröjer det innan krokusen och snödropparna och vintergäcken blommar, men snart så.

Ps. Det är INTE en tidig orm man ser, det är en högst ordinär förlängningssladd som jag glömde flytta på innan jag tog bilden.