torsdag 2 maj 2013

En hundralapp i månaden

Det är vad jag hade i månadspeng när jag var i de sena tonåren. Det skulle räcka till fika på skolan, bio, tidningar, hygienartiklar ... oftast gjorde det det, andra gånger fick jag låna av snälla vänner (och naturligtvis betalade jag tillbaka så fort jag kunde). Det var ett par år efter jag kunde ta ut tio kronor från mitt bankkonto och känna mig stadd vid kassa. Och nej, det var inte på 1800-talet.

Hundra kronor idag är inte särskilt mycket pengar (om man inte lever på eller under marginalen och det vet jag ju att det är många som gör), men för de flesta andra är det en fika på stan, eller ett glassigt modemagasin och ett glas juice, eller kanske en lunch.

Igår hade Unicef en gala som sändes på TV4. Jag såg inte på programmet, jag står sällan ut med alla reklampauser och därför ser jag nästan aldrig på reklamkanalerna. Jag kan inte uttala mig om programmet, men jag har läst om vad som skrivits på diverse sociala medier. Bl a har folk haft synpunkter på val av namn. Humorgalan? När det handlar om barn som behöver vård, mat, utbildning ...?

Syftet var att få fler sk världsföräldrar, alltså folk som regelbundet skänker hundra kronor per månad. Jag har inte varit världsförälder, men jag har skänkt till Unicef många gånger i andra sammanhang. Igår anmälde jag mig. I flera år har jag haft fadderbarn via SOS Barnbyar och jag stöttar andra 90-konto-organisationer.

Hur som helst. Unicef. Jag kunde inte låta bli att läsa alla X antal kommentarer på Unicefs facebooksida. En del uppmuntrande, andra mer syrliga.

"Varför skicka pengar till X-landet? Det finns faktiskt folk i Sverige som behöver hjälp?"
Öh, ja, det vet nog de flesta, men det ena utesluter väl knappast det andra. Ingen blir ledsen om andra skänker den där hundralappen till någon organisation som är fokuserad på barn i Sverige, eller på hemlösa katter, eller handlar på Myrorna ...

"De får för många barn, så det är deras eget fel."
Visst, men det är snarare en följd av fattigdomen och brist på preventivmedel och/eller starka krafter som motarbetar allt vad elementär medicinsk kunskap heter. Tacka till exempel katolska kyrkan för det. Och många barn kan vara en försäkring om att åtminstone ett par, tre stycken överlever till vuxen ålder och kan försörja sig själva och sina föräldrar.

"Vi får ju aldrig veta vart pengarna går?"
Jo, det är rätt enkelt att gå in på www.unicef.se och klicka sig fram till "så arbetar vi" eller "så används pengarna". Det går också att ladda ner pdf-filer med årsberättelser och årsbokslut. Varsågod och ta av foliehatten.

"Men Bill Gates då? Den (snåle) rikingen. Hur mycket skänker han?"
Snål är det svårt att kalla honom, genom sin fond "Bill & Melinda Gates foundation" har han och hans hustru skänkt hittills 36,2  miljarder dollar till olika filantropiska projekt. (källa wikipedia)

Man kan ha olika åsikter om välgörenhet. Bäst vore det ju om det inte behövdes. Men vi är inte där ännu.

Några andra organisationer:
Läkare utan gränser http://www.lakareutangranser.se/
Rädda barnen http://www.raddabarnen.se/
SOS Barnbyar http://www.sos-barnbyar.se/
Röda korset http://www.redcross.se/
Cancerfonden http://www.cancerfonden.se/
Världsnaturfonden http://www.wwf.se/
Naturskyddsföreningen http://www.naturskyddsforeningen.se/

...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar