Vanans makt är stor

Eller vad är det som gör att det absolut inte går att dricka kaffe i någon av de vita morgontemuggarna med guldkant? Det smakar inte alls lika gott. Däremot går det inte att dricka te i någon av de blå muggarna, de där enkla Höganäsmuggarna som går så bra att snabbmikra "gammelkaffe" i. Jo, både maken och jag är nog lite perversa när det gäller kaffe, båda tycker vi bäst om kaffe som står över natten och som mikras med lite mjölk i. En annan vana att fundera över.
Maken använder stora latteglas till sitt kaffe, annars tycker han inte att han får i sig tillräckligt med koffein. Han dricker helst kallt kaffe, med mjölk.

Sjuåringen ska ha fyra glas ljummen Oboy på morgonen, annars kommer inte hon igång riktigt. Och så ett köpeäpple med till skolan, ett Granny Smith, ni vet, ett sådant där som kan ligga i ett halvår utan att det händer något med äpplet. Morrar lite, vi har ju drygt två hektar tomt med massor med fruktträd, nog kunde hon äta ett riktigt äpple.

Trettonåringen har lärt sig en ny vana, att själv bära sina smutskläder till tvättstugan. Hurra! Det går, bara man inte ger tappt.

Elvaåringen har haft som vana att hålla ordning i sitt rum och på sina kläder, men jag vet inte om det är förpuberteten som börjar spöka. Plötsligt har hon "glömt bort" det viktiga med att byta strumpor, underkläder och toppar varje dag. Den o-vanan gillar jag inte.

Nu ska jag min vana trogen, surfa runt lite och sedan forsätta jobba. Sedan kanske jag hinner vamma också.

Kram