Skägg i brevlådan?

Nej, men mjöl i frysen har jag.

Jag förvarar mjölet där för att slippa få små husdjur i det. Jag köper alltid eko-reko-foträta-skor-mjöl som inte blivit utsatt för bekämpningsmedel. Innan jag började ha mjölet i frysen hittade jag ofta små äckligheter i det. Jag gillar djur, men inte mjölbaggar. Inte fästingar heller. Ja, det är väl några till som jag inte vill ha i min närhet.

Hur som helst. Det finns egentligen bara en nackdel med att ha mjölet i frysen. Det är att jag sällan kommer ihåg att köpa nytt mjöl, för jag tänker ju jämt "nämen mjöl behöver jag inte handla, det finns ju minst två kilo i frysen".

Idag upptäckte jag, inför tårt- och kanelbullebak, att vetemjölet inte skulle räcka till både tårta och bullar.
Men jag har ju en påse rågsikt i frysen.

Kan man baka kanelbullar på rågsikt? Kanske blir en riktig hit.

Det luktar från Öbons bak

Vilken helg! Jag överlevde med knapp nöd. Mm, det finns flera anledningar till att jag gillar november, för så fort det är advent ska allt ske på en gång.

Helgen började med att jag skulle baka kanelbullar till nioåringens klass försäljning av kaffebröd på en liten julmarknad under helgen. Kanelbullar har jag bakat i sådär 35 år, om inte mer, och tycker nog att de brukar bli goda. Jag satte en deg, lät den jäsa och under tiden gjorde jag en chokladtårta. Den doftade härligt under gräddningen.

Så var det dags att baka ut degen, smöra och sockra den och strö kanel över. Dofterna från tårtbaket överglänste allt annat, att det inte doftade så mycket kanel var därför inget jag tänkte på. Jag snodde ihop ett femtital bullar och smakade på en liten kantbit. Det var lite bett i smaken, men jag funderade inte på det.

Så ny jäsning, på plåtar.

Jag städade undan mjölpåse, socker, mm och kryddburken. Då såg jag vad det stod på den. Håll i er.

Kajennpeppar

Inte bra. Inte bra alls.

Hetare än de ser ut

Jag gillar att ha mycket kanel i bullarna och naturligtvis var det mycket kajennpeppar. Jag bestämde mig för att grädda dem i alla fall, kanske kunde man ha dem till soppa eller så?
Men nej, de var helt oätliga, kajennpepparn fräste i halsen och krockade med allt strösocker, de åkte i soptunnan direkt och jag åkte till affären (2 mil t o r) för att köpa ny jäst, mer mjöl, smör och lite annat som jag ändå kunde behöva.
Tillbaka hem och laga middag.

Ny bulldeg sattes och jag kollade tre gånger att det var kanel i kryddburken. Så småningom var det dags att grädda första plåten. Det gick bra. Andra plåten, ja, då hörde jag inte när spisklockan ringde, så de bullarna blev lite brända. Jag gav upp och satte inte en tredje bulldeg.

På lördagsmorgonen gick jag upp extra tidigt för att hinna göra en chokladtårta till innan det var dags att skjutsa nioåringen till hennes gymnastiktävling. Tävlingen var klar (med förträning och tävling och tid för domslut tog det hela fem timmar) vid sju på kvällen. Så hem och fixa middag klockan åtta.

Upp sex på söndag morgon för att baka sockerkakor, de brända bullarna kunde jag inte ta med mig. Ta fram de snygga bullarna och chokladtårtorna ur frysen, glasera tårtorna och så iväg till julmarknaden. De två timmarna där gick fort, mest tack vare en väldigt trevlig medmamma som jag känt sedan våra döttrar var runt ett halvår. Vi sålde inte så mycket, kanske för ett par hundra kronor (pengarna ska gå till en ev skolresa i sexan), men  efteråt har jag fått veta att klassen sålde för en rejäl slant.

Så hem, försöka få lite varmvatten genom att elda i kakelugnen, spola av sig det värsta i det svala vattnet (nej, jag hann inte vänta på att vattnet skulle bli varmt), byta kläder och så iväg till en restaurang för att äta julbord. Vi var hemma strax efter klockan sju på kvällen.

Efter att ha läst lite för nioåringen ur "Godnatt mister Tom" (vi har kommit till avsnittet där de semestrar i en fiskeby vid sydkusten) kollapsade jag i läshörnan i vardagsrummet. Maken tittade på den inspelade "Downton abbey" på teve.

Det händer mycket idag!

Yngste brorsonen blir 13, grattis till dig, H! Hade gärna uppvaktat dig personligen. Kram, fina du!

Det är kanelbullens dag idag. Det är väl ganska skoj det med, även om vi inte har något kaffebröd hemma. Undrar om det är därför det doftar kanel överallt.

Nobelpriset i medicin går till Robert Edwards för att han skapat metoderna för provrörsbefruktning. Stort grattis till honom och till alla oss stolta, glada föräldrar till väldigt efterlängtade ivf-barn. Puss på dig, min fina åttaåring :-)

Sötsliskiga kakans dag

Så stöter jag plötsligt på en ny "bemärkelsedag". På facebook har en av våra mest (ö-)kända bakverk fått en egen sida och idag firas bakverkets dag. Tja, varför inte, när kanelbullen har en egen dag (tror det är 4/10), men jag avstår ändå.

Bakverket har ett i vissa sammanhang ett kontroversiellt namn, som många gärna vill byta ut. Jag använder inte själv det kontroversiella namnet, men hör det då och då i min omgivning.

Vad säger du själv? Negerboll eller chokladboll?

Häromdagen kunde man läsa om en cafévagnsanställd på ett tåg, som försökte locka till sig fler kunder med att i caféet hade de minsann färska negerbollar. Hans/hennes uttalande blev genast anmält till DO.

Även om jag tycker n-ordet är nedvärderande, tycker jag att en DO-anmälning blir i sammanhanget ganska löjlig.

Ja, n-ordet är bara ett ord, men det uppfattas kränkande av många människor och därmed är det inte bara ett ord, vilket som helst. Vi som inte själva känner oss kränkta, kan ju lära om och säga chokladbollar, för vi är inte obildbara.

Jag tror verkligen inte att vår åsiktsfrihet och yttrandefrihet blir allvarligt naggade i kanten för att vi bestämmer oss för att vissa ord kan vi hoppa över.

"Ja, men jag har ju alltid sagt negerbollar, jag är uppvuxen med det" kanske någon tänker nu. Det är jag med. Jag är född 1960 och också uppvuxen med High Chaparall i svartvitt och tjeckiska dockfilmer (så småningom i färg) på den enda tevekanalen. Nu har vi hur många tevekanaler som helst och ingen av dem visar program i svartvitt.

Många, många ord har i vårt språk fått ändrad betydelse genom åren och det har inte vållat oss några stora problem. Jag tar ett exempel. För, säg, 150 år sedan betydde ordet hora en ogift mor. Det är inte riktigt det vi tänker på nu, när vi hör ordet. Ett annat exempel är det gamla ordet för fuktig ängsmark (tänk efter, så kommer du nog på vilket ord det är).

Jag använde ordet negerboll under hela min uppväxt, men när min pappa, som aldrig gjort sig känd för sin finkänsla, skulle översätta vad några svenska bakverk heter för en engelsktalande familj som var på besök, blev jag uppmärksammad på hur obscent ordet faktiskt är.

Testa själv att direktöversätta.