Somliga lördagar är bara för mycket. I lördags blev det ingen sovmorgon, å nej. Klockan 8 skulle jag vara i B-a för att hämta gymnastikredskap och köra dem till E-hallen tillsammans med andra föräldrar till tävlingsgymnasterna. Det var dags för årets uppvisning, vilket kräver en hel del av alla inblandade. Tolvåringen fick hänga med mig, för att vi skulle spara in en bilresa. De skulle samlas för uppvärmning 9.30.
Klockan 12 började första uppvisningen, där tolvåringen var med. Som vanligt fint, fantastiskt, ooooo-anden, aaaaaa-anden, applåder, hög musik som gick i samma takt hela tiden, söta 4-åringar som var utklädda till Lejonkungen, smurfar eller Pippi Långstrump, blivande (?) stjärnor i AG-gymnastik ... två timmar senare vacklade vi ut ur hallen för lite rast och lunch.
Strax efter tre skulle sjuåringen träffa sin grupp, de var med på sena uppvisningen. Då hade tolvåringen redan åkt med sina tränare och sin grupp till en annan hall för tre timmars träning.
Klockan 16 började nästa show. Samma upplägg, men delvis andra grupper. Denna gång var det dessbättre lite mer fart mellan numren, så uppvisningen tog bara en timme och en trekvart. Med öronen ringande av begynnande tinnitus (kan man få det på en dag?) skyndade vi till p-huset för att hämta bilen innan det stängde. Vi hann med två minuters marginal.
Så iväg åt vårt håll. Men först över till en annan ö för att hämta tolvåringen som hade blivit hämtad av en träningskompis mamma, annars hade hon fått sitta själv en timme utanför sin träningshall.
Halv åtta på kvällen var vi hemma igen. Jag snodde ihop en middag och alla åt som om de inte hade ätit på länge. Dagen avslutades med att alla säckade ihop framför teven.
Säger bara det, tur att det är uppvisning bara en gång om året.
Men nu på lördag är det ännu värre!
Tolvåringen ska vara kl 8 i J-berg, det är dags för terminens stora tävling, RM. Går hennes lag till final, tävlar de även på söndag.
Sjuåringen ska vara kl 8.30 i V-by, hon har basketliga, med fem eller sex matcher inbokade. Det håller på fram till kl 13. Direkt efter ska hon på barnkalas, lyckligtvis i samma ände av världen.
Fjortonåringen ska, som grädde på moset, vara med och sjösätta sjöscouternas båtar på lördag. Han ska vara kl 10 i S-a, men vi tänker tigga skjuts av en annan sjöscoutförälder. Vi kan inte klona oss.
Vi hade gärna haft en liten kråka till, men när det blir så här, är jag lättad över att vi bara har tre.
Det är så härligt med all logistik! Men vet du vad? När man har fyra får man säga nej till en del aktiviteter - du vet - NEJ!!!
SvaraRaderaJa som föräldrar får man verkligen lära sig att fixa logistiken - samtidigt som man funderar över vad i hela fröjden man ska hitta på när barnen flyttar hemifrån;-))
SvaraRaderaSitter här och ler, och njuter!
SvaraRaderaVad är det de säger?
Been there, done that, seen that.
Mina söner är vuxna, nu efteråt fattar jag inte hur jag orkade!
SE ljuset i tunneln.