Jag är nog en lakansfetischist. Jag byter till rena lakan på fredagar. Redan på torsdagskvällarna njuter jag av tanken på att få rent i sängen nästa dag. Om vädret tillåter, kånkar jag ut alla täcken, kuddar och överkast på verandan. Madrasskyddet får sig en omgång i tvättmaskin och torktumlare (nästan enda gången jag använder tumlaren).
Lakanen ska helst ha torkat ute i vinden, men det går ju inte på vintern. Men snart, så fort jag köpt nya klänypor, är det dags igen. De ska också vara manglade, men det kan jag tänka mig att hoppa över. Eller, det gör jag alltsomoftast, det är sällan jag faktiskt manglar handdukar, dukar eller lakan.
För några år sedan önskade jag mig en omgång lyxiga lakan till vår sängkammare. Jag fick två påslakan och fyra örngott i samma färg, men olika mönster. Snyggt och fräscht. Men. Trots att lakanen är sådana där som ofta förekommer i reklam i tjusigare heminredningstidskrifter, är de inte sköna. De är alldeles för mjuka och följsamma. De smiter liksom åt om kroppen. Jag känner mig insnärjd och svettig.
Något år senare fick jag en annan sorts lakan, lite tjockare tyg, lite rejälare. De är helt okej. Men liiiiiite mjuka är de ändå.
Så slog jag till och köpte, alldeles själv, två par antracitgråa påslakan med två lika gråa örngott och två smalrandiga örngott till. Jag är inte så mycket för att gå och lägga mig med Marimekko, precis. Ändå gillar jag många av deras 70-talsmönster.
Aaaaahhh! Vilka lakan! Lite så där styva, lite hårda, precis som jag vill ha det. Stärkelsekänsla utan att ha stärkelse. Duntäcket lägger sig ovanpå, det smiter inte åt, jag får luft och rymd i sängen. Och jag måste inte mangla dem för att det ska bli den där sköna känslan.
Vad det är för lakan?
Sssccchhh, jag säger inte märket, men det är ett svenskt märke på fem bokstäver, lakansserien har ett namn som påminner starkt om ett slott, tillika ett världsarv. Märket har även andra hemtextilier. Nästan allt är enfärgat, vilket också det är en klar fördel.
Gillar skarpt!
Och i morgon är det dags igen :-)
Ps. Till min medbloggare på "Med ögon känsliga för blått": lakanen finns i blått också!
SvaraRaderaMmm, den där känslan utan att behöva mangla, det verkar toppen. Jag vill ha ny lakan nu när ingen katt längre river runt. Kan du inte avslöja ...?
SvaraRaderaLåter härligt men jag är helt okunnig och fattar inget vilken kvalisort det är;-))
SvaraRaderaGissar att lakanen som smiter åt om kroppen är av satin, sådana klarar jag inte heller av. Stackars maken har två gånger gett mig tjusiga "siden"pyjamasar, de går inte att sova i - sitter som korvskinn runt kroppen efter bara någon timme!
SvaraRaderaI den här familjen med alla olika sängtyper har vi olika färg på underlakan beroende på vilken säng de ska ligga i - annars är det omöjligt att få tag i rätt i skåpet. IKEAs lakan duger gott för mig, varken världsarv eller slott ;-) Föresten köpte jag röda lakan till jul - oj så snyggt det blev! Jag kan minsann jag också! (De kom från Ellos och var snuskigt billiga och bra!)
Jag är precis som du - överlyxnjutning, det är nya, rena lakan, lite styva förstås!
SvaraRaderaDu använder väl INTE sköljmedel, Öbon?!?!?! Värsta faran för oss hårdlakansälskare.
Jag måste få veta vad det är för lakan. Denna jakt efter hårda lakan, svårfunna.
SvaraRaderaHjälp!
Hej Mikaela, trevligt att göra en ny bekantskap! Men jag måste fråga, hur hittade du hit egentligen?
SvaraRaderaHur som helst, mina favoritlakan är från Himla. Dyrare än Hemtex, men ack så sköna! Jag har nu två omgångar, en i mörklila och en i grafitgrått - och jag vill köpa en omgång till.
Hej, jag gogglade helt enkelt runt på hårda lakan.
RaderaJag är som du och avskyr mjuka lakan, det ska vara lite krispigt när man går och lägger sig.
Tack, då kanske det blir ett set med Himla lakan inom kort.
:-)
RaderaVad heter just de hårdare lakanen? Vilken serie?
RaderaSerien hette, då i alla fall, Gripsholm.
Radera