fredag 18 november 2011
Träd och varg
Den är väl i det närmaste riksbekant vid det här laget, den sk "tv-eken". Folk går man ur huse för att försöka rädda den från nedsågning.
Hm.
Enligt vad jag har läst (nej, jag har inte varit där och frågan om jag blivit klokare av det, särskilt trädkunnig anser jag mig inte vara) så är denna kanske 500 år gamla ek i stort sett genomrutten. Grenar kan rasa i backen, eller ner på fotgängare eller cyklister. Nedsågningen är uppskjuten ännu en gång, demonstranterna var för många och poliserna för få.
Men varför engagerar ett träd så enormt mycket? Är det för att det är mer lätthanterligt med ett enda träd i innerstan än de enorma arealer med fjällnära urskog, som fälls varje år, men som trots det inte lockar några skaror med trädkramare?
Sveriges natur, tidskrift för Naturskyddsföreningen, har precis i dagarna kommit ut med ett temanummer om skog. Läs gärna det, ni som vurmar för ett ruttet träd på Östermalm, läs och gör sedan någon riktig nytta!
DN
DN
Sveriges natur
Sveriges natur
---
Läser också att ett nytt enfrågeparti bildats i dagarna. Det heter Naturdemokraterna och jag kan inte låta bli att associera en ev förkortning, ND, till andra mer eller mindre suspekta partier, som Nationaldemokraterna och Ny demokrati.
Naturdemokraterna har som sin enda fråga på agendan att komma in i riksdagen och där arbeta för att få bort vargen från den svenska faunan.
Jag är mållös.
Norrtelje tidning
DN
torsdag 17 november 2011
Viktiga ord
Lista
Ibland ett nödvändigt ont, en hjälp inför inköp av extraordinär mat, t ex julmat, presenter, t ex julklappar, kort, t ex julkort. Kan utgöra ett hinder mot svårartad ångest, t ex inför julen.
Läsning
Ett av de basala behoven (se behovstrappan). En dag utan läsning är en förlorad dag. Helst ska det vara en uppslukande bok, en riktigt tjock roman med många personer och bihandlingar. Deckare kan komma ifråga, liksom naturligtvis även noveller. En och annan tidskrift kan slinka med. Självklart läses dagstidningen. Finns inget annat att tillgå, kan Vårdguiden, apotekstidningen, kommunens informationsblad eller någon av alla de reklamfinansierade gratistidningarna som man får hem i drivor i brevlådan få duga. Men bara en stund.
Behovstrappa
Indelas i flera nivåer. På första och därmed på den basala nivån, återfinns läsning. På den andra nivån kommer gemenskap med andra människor och skrivande. På nästa nivå kommer mat, dryck, värme, sömn. På översta nivån kommer lugn och ro, så man kan njuta av allt det andra.
Hus
Ett ställe där man kan sitta och läsa i sina böcker. Och dricka te.
Eller så kan man planera hus, bygga hus och flytta in i hus. En snickares hus blir aldrig klart.
Husdjur
Det finns två typer av husdjur, dels de man kan välja själv, dels de som tar sig in i huset utan att man vill det. Till den senare gruppen hör myror om vårarna, möss om höstarna, spindlar på källargolvet, flugor och myggor. Till den kategorin av husdjur man väljer själv, kanske delvis för att få bukt med de ofrivilliga husdjuren, hör hundar och katter t ex. Hundar och katter hårar och går in med leriga tassar och de kan om man inte är uppmärksam, äta en ur huset. Dessutom tar alltid husdjurens riktiga mat, som man köper i tiokilossäckar och blir lätt ruinerad varje gång, slut lagom till fredagseftermiddagen, strax innan specialbutiken stänger för helgen. Valet står alltså mellan håriga och leriga frivilliga husdjur och små äckliga ofrivilliga husdjur.
Etikett
Ett alltför bekvämt sätt att ordna världen och andra människor i grupper. Etiketterna kan skava värre än en vass tygetikett som man glömt bort att klippa bort ur underkläderna.
Färg
Varför finns det inte julgranskulor i orange?
För att ogilla listor, skirver jag plötsligt ganska ofta listor numera. Undrar vad det beror på, en annalkande känsla av att hjärnans minnesfunktion inte längre är så vass?
Ibland ett nödvändigt ont, en hjälp inför inköp av extraordinär mat, t ex julmat, presenter, t ex julklappar, kort, t ex julkort. Kan utgöra ett hinder mot svårartad ångest, t ex inför julen.
Läsning
Ett av de basala behoven (se behovstrappan). En dag utan läsning är en förlorad dag. Helst ska det vara en uppslukande bok, en riktigt tjock roman med många personer och bihandlingar. Deckare kan komma ifråga, liksom naturligtvis även noveller. En och annan tidskrift kan slinka med. Självklart läses dagstidningen. Finns inget annat att tillgå, kan Vårdguiden, apotekstidningen, kommunens informationsblad eller någon av alla de reklamfinansierade gratistidningarna som man får hem i drivor i brevlådan få duga. Men bara en stund.
Behovstrappa
Indelas i flera nivåer. På första och därmed på den basala nivån, återfinns läsning. På den andra nivån kommer gemenskap med andra människor och skrivande. På nästa nivå kommer mat, dryck, värme, sömn. På översta nivån kommer lugn och ro, så man kan njuta av allt det andra.
Hus
Ett ställe där man kan sitta och läsa i sina böcker. Och dricka te.
Eller så kan man planera hus, bygga hus och flytta in i hus. En snickares hus blir aldrig klart.
Husdjur
Det finns två typer av husdjur, dels de man kan välja själv, dels de som tar sig in i huset utan att man vill det. Till den senare gruppen hör myror om vårarna, möss om höstarna, spindlar på källargolvet, flugor och myggor. Till den kategorin av husdjur man väljer själv, kanske delvis för att få bukt med de ofrivilliga husdjuren, hör hundar och katter t ex. Hundar och katter hårar och går in med leriga tassar och de kan om man inte är uppmärksam, äta en ur huset. Dessutom tar alltid husdjurens riktiga mat, som man köper i tiokilossäckar och blir lätt ruinerad varje gång, slut lagom till fredagseftermiddagen, strax innan specialbutiken stänger för helgen. Valet står alltså mellan håriga och leriga frivilliga husdjur och små äckliga ofrivilliga husdjur.
Etikett
Ett alltför bekvämt sätt att ordna världen och andra människor i grupper. Etiketterna kan skava värre än en vass tygetikett som man glömt bort att klippa bort ur underkläderna.
Färg
Varför finns det inte julgranskulor i orange?
För att ogilla listor, skirver jag plötsligt ganska ofta listor numera. Undrar vad det beror på, en annalkande känsla av att hjärnans minnesfunktion inte längre är så vass?
onsdag 16 november 2011
Fårjakt
Jag gick ut för att sätta på kupévärmaren till bilen. Det var väldigt tyst i fårhagen. Hade de till slut gått in i vindskyddet för att värma sig? Nej, där var det tomt. Jag vände mig om. Där var tre av fåren, runt flaggstången. En försökte nypa åt sig flagglinan och två nosade intresserat på en presenning som täckte lite virke. Oj, oj, oj. Snabbt som vinden (nåja) rusade jag bort till lagårn och uppför trappan till höskullen, rasslade ihop lite hö, ner för den smala branta och hala trappan, bort till fåren, som genast lät sig luras (tur de är lite dumma). De följde med in i hagen igen, jag stängde grinden efter dem. Lite hö behöll jag i handen för att locka till mig det fjärde fåret, Snöboll, som var kvar på rätt sida av elstängslet. Hon kom och jag kunde stänga till extragrinden mellan det fasta stängslet och elstängslet.
Nioåringen kom rusande med min jacka, jag hade ju gått ut i bara tröja och lågskor. Jag skrapade bilrutor, för inte hade kupévärmaren tagit någonting. Vi körde iväg till skolan. Nioåringen kom bara lite försent.
Väl hemma igen bytte jag till "fårkläder" och hämtade mer hö. De var verkligen hungriga, fåren. Jag gick runt elstängslet, konstigt, det såg ut som om det inte var någon ström på, inga små lampor lyste på reläet. Jag gick runt till gaveln där vi har eluttag. Någon hade dragit ur sladden till både kupévärmare och till elstängsel. Jag säger inte vem det kan ha varit, men hans namn står i min vigselring.
Han hade behövt eluttaget i förra veckan och sedan glömt sätta i diverse kontakter igen.
Säger bara det, vilken tur att inget får trasslade in sig i elstängslet och ströp sig.
måndag 14 november 2011
Mer att läsa
Här är några tips till:
Elisabeth Filhol: Reaktorn. En kort roman, 126 s, som handlar om kärnkraftsindustrins säsongsarbetare, människor som anställs på korttidskontrakt, för att städa, underhålla kärnkraftverken. Berättarjaget utsätts för för mycket strålning vid ett tillfälle då han tar upp en skruv som ligger på fel ställe. Hans kollega, som han också delar husvagn med, når plötsligt sin inre gräns för vad han klarar av rent mentalt och vägrar utföra order.
Romanen är kort, men den kräver lite tid att smälta.
Att det precis varit ett tillbud i Ringhals med en kvarglömd dammsugare (!) gör boken högaktuell.
Vill bara citera Aston Reymers Rivaler: Godis är gott, kärnkraft är farligt.
Puh.
En annan bok jag gärna tipsar om är Grand final i skojarbranschen av Kerstin Ekman. Hon är en av mina absoluta favoritförfattare, med tvärsäker stilistik och språkbehandling. Jag tror nog att ni redan läst recensioner och referat av denna bok, om inte, här är en kortis.
Lillemor Troj är en uppburen författare, sitter i Svenska Akademin, gör sig bra på bild, föreläser gärna om litteratur. Babba Andersson är en gammal bekant till Lillemor, och egentligen den som skriver Lillemors böcker. Babba var för ful för att göra sig som författare och inleder ett femtio år långt samarbete med Lillemor.
Det är roligt, vasst och skarpt.
På nattduksbordet ligger nu Joyce Carol Oates: Änkans bok, och Umbert Eco: Begravningen i Prag. Återkommer om dem.
Just nu läser jag Mörka strömmar av Arnaldur Indridason (kan inte göra isländska d, men det är ett sådant det ska vara i efternamnet). Ja, jag läser gärna deckare, särskilt sådana som inte ligger mitt i mittfåran. Arnaldur har skrivit flera böcker som översatts till svenska.
Elisabeth Filhol: Reaktorn. En kort roman, 126 s, som handlar om kärnkraftsindustrins säsongsarbetare, människor som anställs på korttidskontrakt, för att städa, underhålla kärnkraftverken. Berättarjaget utsätts för för mycket strålning vid ett tillfälle då han tar upp en skruv som ligger på fel ställe. Hans kollega, som han också delar husvagn med, når plötsligt sin inre gräns för vad han klarar av rent mentalt och vägrar utföra order.
Romanen är kort, men den kräver lite tid att smälta.
Att det precis varit ett tillbud i Ringhals med en kvarglömd dammsugare (!) gör boken högaktuell.
Vill bara citera Aston Reymers Rivaler: Godis är gott, kärnkraft är farligt.
Puh.
En annan bok jag gärna tipsar om är Grand final i skojarbranschen av Kerstin Ekman. Hon är en av mina absoluta favoritförfattare, med tvärsäker stilistik och språkbehandling. Jag tror nog att ni redan läst recensioner och referat av denna bok, om inte, här är en kortis.
Lillemor Troj är en uppburen författare, sitter i Svenska Akademin, gör sig bra på bild, föreläser gärna om litteratur. Babba Andersson är en gammal bekant till Lillemor, och egentligen den som skriver Lillemors böcker. Babba var för ful för att göra sig som författare och inleder ett femtio år långt samarbete med Lillemor.
Det är roligt, vasst och skarpt.
På nattduksbordet ligger nu Joyce Carol Oates: Änkans bok, och Umbert Eco: Begravningen i Prag. Återkommer om dem.
Just nu läser jag Mörka strömmar av Arnaldur Indridason (kan inte göra isländska d, men det är ett sådant det ska vara i efternamnet). Ja, jag läser gärna deckare, särskilt sådana som inte ligger mitt i mittfåran. Arnaldur har skrivit flera böcker som översatts till svenska.
Mysteriet med det trasiga kopplet
Jag råkade glömma hundens koppel ute under natten. När jag gick ut för att slänga sopor, såg jag något gråsvart ligga i gräset. "Ja, vad bra", tänkte jag, "där ligger ju kopplet." I gräset låg detta:
Läderhalsbandet var helt försvunnet, några spår av spännen har jag inte hittat och själva kopplet är alltså av på flera ställen. Någon eller något har bitit (?) av kopplet, varje snitt är snett, det ser nästan ut som om någon skulle ha vikt ihop det lite och skurit med en väldigt vass kniv. Eller kan det vara en räv som varit framme? Kanske, eftersom läderhalsbandet är helt borta.
Maken har sett en räv smyga runt på vår veranda (!), kanske på jakt efter katterna, och hunden har några kvällar gett skall. Han är annars en mycket tyst hund, som kan skälla lite glatt när man leker med honom.
Kopplet flyttat
Läderhalsbandet var helt försvunnet, några spår av spännen har jag inte hittat och själva kopplet är alltså av på flera ställen. Någon eller något har bitit (?) av kopplet, varje snitt är snett, det ser nästan ut som om någon skulle ha vikt ihop det lite och skurit med en väldigt vass kniv. Eller kan det vara en räv som varit framme? Kanske, eftersom läderhalsbandet är helt borta.
Maken har sett en räv smyga runt på vår veranda (!), kanske på jakt efter katterna, och hunden har några kvällar gett skall. Han är annars en mycket tyst hund, som kan skälla lite glatt när man leker med honom.
måndag 7 november 2011
Världens bästa städer
Lonely planet har kommit med sin lista på världens tio bästa städer nästa år. Här är de:
1. London (inte så konstigt, nästa år har de sommar-OS, och dessutom, är man less på London är man less på livet, sägs det)
2. Muscat
3. Bangalore
4. Cádiz
5. Stockholm (yesss, yesss)
6. Guimares
7. Santiago
8. Hongkong
9. Orlando
10. Darwin.
Darwin? Darwin!?
Helvetet på jorden, enligt min enkla åsikt. Hur i all sin dar har Darwin kommit med där?
Här är vad jag skrev om denna håla
förra året.
DN
1. London (inte så konstigt, nästa år har de sommar-OS, och dessutom, är man less på London är man less på livet, sägs det)
2. Muscat
3. Bangalore
4. Cádiz
5. Stockholm (yesss, yesss)
6. Guimares
7. Santiago
8. Hongkong
9. Orlando
10. Darwin.
Darwin? Darwin!?
Helvetet på jorden, enligt min enkla åsikt. Hur i all sin dar har Darwin kommit med där?
Här är vad jag skrev om denna håla
förra året.
DN
onsdag 2 november 2011
Fler lästips
November är nog en av årets skönaste månader. Inga särskilda krav på att man ska vara så tjusig och trendig, eller smal och vacker, man kan bara vara sitt gamla vanliga småtrista, lönnfeta jag.
Stressen innan jul har inte börjat (utom i vissa köpcentrum, där träden redan är fulla med olikfärgade lampor).
Ja vadå, att det är mörkare om eftermiddagarna, tänd ett ljus, tänd fler, vet ja.
Grått och dimmigt? Aldrig hörs väl ljud så bra som när det är dimma ute, det prasslar i de nedfallna löven, kanske ser man en näbbmus kila över stigen, det ser man inte varma och soliga dagar, då gömmer sig de minsta djuren undan solen.
Och tänk så skönt det är att få komma in i igen efter skogspromenaden med den lurvige hunden.
Till exempel för att sätta sig i soffan med en bra bok.
Här är några av mina lästips:
Amanda Svensson: Välkommen till den här världen. Nominerad till årets Augustpris i den skönlitterära klassen. Den handlar om tre unga människor i Köpenhamn och om kärlek och vänskap. Svensson har ett eget språk som jag njuter av att läsa.
Tatiana de Rosnay: Huset du älskade. Ett slags brevroman om en kvinna som vägrar flytta, när hennes hus ska jämnas med marken, till förmån för en av boulevarderna i Haussmanns stora omdaning av Paris 1850-1870.
Johan Theorin: Sankta Psyko. En psykologisk thriller som är helt omöjlig att lägga i från sig, var beredd på att lägga ett par timmar på sträckläsning. Kanske är den ännu bättre än hans tidigare böcker om Öland, om nu det är möjligt.
Inger Frimansson: Det kalla landet. Ännu en psykologisk spänningsroman av en mästare på området. Jag väntar redan på hennes nästa bok. Gillar, gillar, gillar.
Amos Oz: Lantliga scener. En samling noveller som alla utspelar sig i en liten by, någonstans i Israel.
En bok som kom ut för några år sedan, men som jag inte läst förrän nu är:
Sara Stridsberg: Drömfakulteten. Den handlar om Valerie Solanas, om hennes SCUM-manifest (Society for Cutting up Men) och om hennes mordförsök på Andy Warhol. Det är ideliga byten av perspektiv, utdrag ur rättegångsprotokoll, dialoger mellan Solanas och läkare, eller mellan henne och hennes väninna Cosmogirl, fantasier, förskjuten verklighetsuppfattning. Boken liknar inte mycket jag läst. Först kändes den tung, men snart, efter bara något kapitel var jag uppslukad, förhäxad.
Den utsågs nyligen till årtiondets bästa svenska roman.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)



