Jag är så arg idag. Jag vet inte varför jag är det, men jag vill bara slå i dörrar (går inte, vi har nästan bara skjutdörrar och det blir inte samma effekt), sparka i väggarna, slänga ut all sk-t som ligger överallt och förpestar omgivningen. Eller vad sägs om drivor med makens viktiga papper, som kan ligga i sängkammaren, på matbordet, i fönstret i matrummet, i köket, på pocketbokhyllan, på avställningsbord (!) i souterrängvåningen ...
eller nioåringens tretusen olika projekt, uppfinningar, planeter, en stalinorgel laddad med läsk (fast hon vet inte att det heter stalinorgel och hon får gärna leva i okunskap om det ett tag till), låda med hemgjorda pappersglasstrutar, delar av teatergradänger som hon byggde själv och klämde in i sitt rum, för hon ville ha fler sittplatser. Gradängerna spikade hon ihop av överblivna plankbitar, nu ligger de i en hög utanför ytterdörren.
Så kläckte maken ur sig att i midsommar skulle vi ha en inneboende några dagar, en köksmonterare som inte har någonstans att bo när han ska montera ett kök till en av våra kunder.
...
...
Det är omförhandlat, den inneboende ska bo någon annanstans. Jag struntar i vart han tar vägen.
Jag är arg för att jag ständigt får frågan "vet du var ... ligger nånstans?" Nej, det vet jag inte. Jag är arg för att nioåringen undrar när pappa kommer hem, för han har lovat henne att de ska åka till brädgården, så hon kan bygga lite mer i sin koja, eller om det är nya gradänger, eller om hon ska tälja till ett par trumpinnar eller nåt annat.
Egentligen vet jag mycket väl varför jag är så arg. Jag är arg på ...
En kvinnas lott? Känner mej oxå lite arg idag när jag vaknade och såg att disken från gårdagens middag står kvar på diskbänken,soporna står kvar i hallen och ingen har knäppt på diskmaskinen...grr....
SvaraRaderaIngen har tagit in posten...mm mm,listan kan göras lååång!
Hm...jag har också en förmåga att sprida ut mig i bostaden... 6- åringens projekt kan ibland bli gigantiska och hennes rum ser ut som ett bombnedslag ägt rum ibland. 10 åringens olika legobyggen och små legoarméer invaderar hela huset och hans olika samlingar av pinnar och bråte (vapen) kryper inpå knutarna
SvaraRaderamen
jag tycker inte heller om att hitta gammal disk eller sopor och planerar inte att ha inneboende och barnen är rara och charmerande när de inte är för trötta
så
kvinnan i vårt liv är inte vidare arg på oss och om hon får ett fång rosor tror hon inte att jag har gjort något eller tänkt ut något som jag vill göra utan
att jag, hennes kärleksfulle man bara råkat stanna vid blomsterhandeln och fått en ingivelse vilket alltid är helt rätt (även den gången det hände på bröllopsdagen)
vill så gärna förmedla att jag är så glad för min fru och det säger jag ibland till henne också vilket alla män borde göra tycker jag och nu hoppas jag att ilskan lagt sig på ön...
blodtrycket raring, tänk på blodtrycket!
SvaraRaderaoch så en liten tanke på dina böcker och tidskrifter som också tar plats, typ.
♥ ♥ ♥
Anni: böcker och tidskrifter står/ligger på/i bokhyllorna, utom de som är under läsning och ligger på mitt nattduksbord. :-)
SvaraRaderaTack för omtanke, go'e Matvrak. Din fru kan skatta sig lycklig som har dig.
SvaraRaderaDet är inte helt fel att tillbringa nån dag då och då med helig ilska över tingens tillstånd. Man kan inte gå omkring med ett saligt leende jämt, det vore inte hälsosamt, så grattis till dina häftiga, härliga känslor.
SvaraRaderaDäremot ska du nu få lite tröst av mig.
Våra sju barn är alla utflugna, så om inte Björn stökar till livet så ser varje dag ut som igår. Det kan bli rätt enahanda, och händer fortfarande ofta att jag längtar mig sjuk efter ett par stora jumpadojjor hoppade ur vid ytterdörren och prylar och musik precis överallt.
Kram till dig.