En av alla de böcker jag läst genom livet (och det är många, jag klämmer väl i snitt två-tre i veckan) handlar om en ung man, Farley Mowat, som i slutet av 1940-talet ger sig ut i vildmarken i norra Manitoba i Kanada. Han ska studera varför beståndet av caribou-renar minskar och om det är så att det är vargarnas fel, då de jagar renarna. Men Mowat upptäcker att vargarna hellre tar småvilt, bl a eftersom det kostar för mycket energi att jaga ren. Renar är snabba, de kan sparka bakut och därmed skada vargen under jakten.
Mowat kommer fram till att vår bild av vargen som en skoningslös mördare inte stämmer. "We have doomed the wolf not for what it is, but for what we deliberately and mistakenly perceive it to be — the mythological epitome of a savage, ruthless killer — which is, in reality, no more than the reflected image of ourself."
I den mån varg jagar ren, är det de sjuka, äldre och skadade djuren som tas som byte.
Mowat blev inte oemotsagd när hans bok kom ut i hemlandet 1963. Många gladde sig, då de redan tidigare opponerade sig mot vargjakt. Andra ansåg att författaren hade en alltför romantisk syn på naturen. Dessutom var han inte ensam på denna expedition, det var ett sällskap om åtminstone tre personer till med. Oavsett detta är boken spännande om man är det minsta intresserad av djur och natur. Den hittas väl enklast på bibliotek eller antikvariat.
Idag skriver Hanne Kjöller i DN om vargjakten i Sverige och om Svenska jägareförbundet. Hennes slutsats om alla underliga turer kring licensjakten och Jägareförbundets debattartikel häromveckan är klockren: "antingen gör ni som vi vill eller så gör vi som vi vill".
Man kan ju fråga sig, om nu Jägareförbundet ska starta en konflikt, hur kommer den se ut? Ska de strejka? Ska de vifta med sina vapen så fort någon ickejägare eller någon sansad medlem i förbundet (jag tror de kan finnas, men de hörs inte i debatten) ger sig ut i skogen? Ska de sätta sig i Riksdagshusets korridorer och taktfast ropa "vi vill skjuta, vi vill skjuta"?
DN
Är inte själv jägare,men jag har pratat med jägare som inte är "varghatare".Så Jägareförbundet har nog inte alla medlemmarna med sig i vargfrågan./Petter
SvaraRaderaDu må tro att diskussionerna har gått varma i min bygd genom åren i vargfrågan.
SvaraRaderaEn del har inte ens vågat ha en åsikt!
Varm kram!
Marléne
Tack Petter (kul att du hittat hit!) och Marléne för era kommentarer.
SvaraRaderaJa, jag tror också att det finns "vanliga" jägare som inte vill ut och skjuta varg, det är bara så trist att de inte hörs mer i den allmänna debatten. Nu känns det som om det är varghatarna som äger frågan.
Jag kan tänka mig att många inte törs ha en åsikt, Marléne, vissa frågor brinner för mycket. Man skulle kunna påstå att eftersom jag inte bor i de mest vargtäta områdena, (även om det inte är så värst långt till närmsta revir, det är nog bara en tidsfråga innan ett vargpar etablerar sig här) skulle jag inte säga vad jag tycker i vargjaktsfrågan. Men om alla håller näbben, vad blir det då?